Smärtan överväldigar kärleken i känslan av att inte ro allt i hamn.
Känslan utav att inte räcka till.
Att inte finns till.
Att inte leva fullt ut.
Rädslan som styr tanken som spärrar förnuftet.
Vakenheten som stänger utav.
Rationella tankar är osanna,smärtsamma och osanningsenliga.
Jag finns men döljer den jag är i floskler utan ärlighet.
Det är ibland lättare att vara osynlig än att vara människa.
Hudlöshet gör ont.
I Huvudet på Asta 
Massor med kramar, pussar och kärlek till dig! ❤
Vackert! Och jag håller med, det är ibland lättare att vara osynlig än att vara människa. Dom två sista raderna är underbara och mycket talande. Kram.
Niin hyvin kirjotettu.