Lugna Gatan

Här på byn idag. Folk gick man ur huse för att fira Knutmasso igår. Själv softade jag och fixade i ordning gästrummet för ikväll kommer min Lilla,lillasyster.Hon är bara 22 år och då är man inte så stor :). Hon får ett eget ny rustat rum att husera i. Nu saknar jag dock likvida medel att inreda rummet med. Allt har sin tid och detta kommer att ta lite tid.

Jag har i veckan besökt arbetsförnedringen,pratat med förskräckringskassan och besökt en syo som glömt bort mig. På onsdag gör studievägledaren och jag ett nytt försök till möte. Är det någon som kan säga vad jag ska bli som stor? Jag tror jag tycker om att göra för många saker så därför kan jag som inte bestämma riktigt vad jag vill.

I veckan ringde de även från Sporthallen på orten och ville ha mig som instruktör i afro alternativt BodyBalance.De skulle kolla om jag kunde få gå och utbilda mig inom BodyBalance. Roligt att det rör på sig.Tyvärr går det inte att försörja sig på en timme här och där. Igår hade jag en god vän på fika/lunch . Vi har vetat om varandra i många år och umgåtts lite grann men nu bygger vi på en vänskap.Det är otroligt berikande med nya vänner.

Hemma hos Gammalfjortis/Lina har vattkopporna slagit till. Melker som är yngst är jätteprickig. Vad som är skönt är att nu har alla 3 killarna haft det. Den som röjer mest hemma i Linas familj är nog terroristen Thudor. Det är hennes Franska Bulldog. Han är charmig som får och överallt och ingenstans. Häromdagen satte han i sig barnens pepparkakskolor . Kan ju tyckas ofarligt men de hade plasten på när han slukade dem.

Annonser

Om annes

Kvinna,mamma,mormor,maka,envis och positiv samt livsnjutare. Älskar att träna,åka hoj,läsa och att vara mormor.
Det här inlägget postades i Barnbarn, Dagar, Familjen, Godis, hund. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Lugna Gatan

  1. Millan, Trollhättan skriver:

    Hej!
    Vad roligt att du bloggar igen!
    Jaa, det är inte lätt att komma på vad man ska bli när man blir stor, när det finns så mycket att välja på! Jag hade själv samma problem. Men att du pratar med en SYV är ju skitbra! Det gjorde jag också, på Högskolan. De har ju lite koll, och oftast erfarenhet av vimsiga studenter…
    Jag undrar, företaget du fick lämna… Har de inte nån sån där trygghetsförsäkring, där man får gå hos en coach vid uppsägning? Mitt företag var kopplade till TRR (TrygghetsRådet), och jag fick börja där redan under uppsägningstiden. Det var kurser och seminarier och diverse aktiviteter som skulle hjälpa en i arbetslöshetsträsket. Det var skitbra!
    Om de inte erbjuder sådant kanske du kan hitta nåt liknande på det fackförbund du tillhör? Unionen t ex erbjuder ju jobbcoacher, likaså Arbetsförmedlingen. Kollat upp sånt? Häng på allt som är gratis, kurser, seminarier, info- träffar, lunchmöten etc etc. Då bygger man nätverk, får andra infallsvinklar och tips och alltid är det ju ”nån som känner nån som kan…”
    Jag håller tummarna för att du hittar din nya stig snart och att du inte går alltför vilse där ute.
    Lycka till!
    Stor kram från Trollhättan

  2. Cia skriver:

    Heheh shit vad mycket du hade att berätta. Hade kunnat bli flera olika inlägg med olika rubriker. Så man hänger med liksom

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s