Vaknade gråtande

Imorse vaknade jag av att jag grät, hulkade riktigt högt. Jag drömde om mamma och mormor. I drömmen insåg jag att jag aldrig mer kommer att se dem. Sinnet blir sedan tungt en bra stund in på dagen.

Min bil och jag hade idag en tid att passa. Jag skulle vara på mag & Tarm kontroll på förmiddagen. Det var ett par år sedan jag var där senast. Min läkare som jag haft turen att ha i relativt många år nu och som jag tycker mycket om blev glad av att höra att jag mår bra. Jag berättade om min kostomläggning sedan 2 år tillbaka. ( Inser nu att jag nog inte varit på Ackis på 3 år). Berättade om hur jag tränar och mår himla bra mot förr.

Passade även på att fråga hur länge jag ätit cytostatika ( cellgifter). Jag har petat i mig dessa piller i 10 år i år. Enligt honom ska jag äta de i hela mitt liv. Han vill inte att jag blir sådär sjuk som jag var. Och det vill absolut inte jag heller. Han påminde mig också om att jag även tränade innan jag blev dålig på riktigt.  Han är bra och han har sjukt manlig röst. Sen kom jag att tänka på var han brukar undersöka mig och då försvann den vår känsliga Anne.

Annonser

Om annes

Kvinna,mamma,mormor,maka,envis och positiv samt livsnjutare. Älskar att träna,åka hoj,läsa och att vara mormor.
Det här inlägget postades i Cytostatika, Ulcerös Colit. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s