Som grädde på moset

Så fick jag idag besöka vårdcentralen pga en konstig sak jag fått på axeln. Eftersom jag står på cellgifter är mitt immunförsvar nedsatt. Eftersom det är nedsatt så är jag lite känsligare för en del infektioner. Min hud är också väldigt skör. Hur som helst. Jag traskade ner och fick veta att jag drabbats av en Mollusk. Såna däringa grejor som små barn och Tant Anne har. Jag har än så länge bara en och jag hoppas vid gud att det stannar där. Jag smittar inte och är inte farlig.

Just nu känns det bara som ” ORKA”. Jag vet att det finns massor av människor som har det mycket värre men jag måste få klaga lite ibland. Nu är det bara den årliga kontrollen av huden på Hudkliniken som är kvar. Vi går igenom hela huden med lupp. Ja, inte jag men tant doktorn och i bästa fall har hon med sig ett gäng moppefjuniga kandidater som alla ska se min kropp i förstoring.

Igår när jag duschade lossnade en stor toffs med hår. Precis innan jag la mig i sängen höll jag ett långt ilsket anförande om min ”jävla” kropp och medicin. Jag såg maken önska att han kunde somnat mitt i en av mina meningar. Jag är inte en rolig fru alla gånger. Men för övrigt tycker jag att jag kämpar på med att vara glada jag.

Nu laddar jag om för ett pass Crossträning med Östhammars gänget.

Annonser

Om annes

Kvinna,mamma,mormor,maka,envis och positiv samt livsnjutare. Älskar att träna,åka hoj,läsa och att vara mormor.
Det här inlägget postades i Crossträning, Cytostatika. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s