Från fasa till tårar.

Igår på förmiddagen upptäckte jag en ny knöl på kroppen. Nu på höger axel men nästan precis på samma ställe som den jag tagit bort. Denna satt närmare armhålan bara. Jag har inte oroat mig ett dugg för den de tagit bort. Varit helt hundra på att det är en bra tumör och inget annat. Men när det dyker upp en ny och dessutom så nära lymfkörtlarna så blev jag rädd. Riktigt rädd. Det första jag gjorde var att försöka klösa bort den. Operation Anne kallas det. Det fungerade inte. Sedan ringde jag Akademiska i Uppsala som inte hade telefon tid förrän idag. Sedan bombade jag min bror med sms. Pratade med maken och sen gick jag in i min bubbla.

Rädslan blev så stark och så påtaglig att jag helt enkelt inte orkade. Ett tag var jag inne på att boka av Greklands resan. Jag ringde Lina som jag inte tänkt säga något åt alls . Berättade vad jag hittat på kroppen och lovade ringa sjukhuset direkt idag.

Jag ringde Akademiska från jobbet idag och fick prata med en sköterska. Berättade att jag blivit opererad för ca 7 veckor sedan och nu fått en ny knöl. Hon informerade mig om att de sänt mig ett brev med svar. Frågade om jag ville veta svaret? Sedan berättade denna underbara människa att tumören var godartad och totalt avlägsnad. Jag blir återkallad om ca 6 månader och jag får komma in och ta bort den nya knölen om den fortsätter växa.

Jag knallade ut till min kollega Cicci och bröt ihop i tårar. Hulkade i hennes halsgrop av total LÄTTNAD. Ringde Lina och kunde knappt prata för jag grät av glädje. Hon i sin tur kunde heller inte prata då även hon stor grät. Vi är såna i vår familj. Har även informerat make och bror samt svärmor och vänner.

Nu far jag till Grekland och kommer att se ut så som följer:

Alternativ 1. Burka och Burkini. Lina informerade mig dock om att en burkini kostar 3500:-.

Alternativ 2. Solskyddsfaktor 30 och 50 samt snygg solhatt och glajor. Ni kan kalla mig Anne Garbo där jag sitter under mitt parasoll.

Med på resan följer även en långärmad,vit skjorta som kan nyttjas vid vespa utflykter. Vi reser gärna och ser oss om kring på ön.

När jag återvänt hem från min semester ska jag behandla hela bröstkorgspartiet ( urringningen) med en kräm som heter Aldara. Den ska smörjas på i 2 veckor varannan dag. Den kommer att ge mig ett stort sår på bröstet och tar då bort de partier där jag har Aktinisk Keratos ( Förstadie till Skivepitel cancer). Jag har även sådana skador på händerna. Den behandlingen ska jag utföra i 2 omgångar.

Så kära läsare, återigen. Sola försiktigt. Det är inte bara min medicin som gör detta. Det är sviterna av intensivt solande tidigare i livet. Det är inte viktigt att vara brun. Det är viktigt att vara frisk och få vara med de man älskar.

Annonser

Om annes

Kvinna,mamma,mormor,maka,envis och positiv samt livsnjutare. Älskar att träna,åka hoj,läsa och att vara mormor.
Det här inlägget postades i Aktinisk Keratos, Cancer, dotter, familj, glad, Grekland, Hälsa, Lycka, Make, rädslor, Resa. Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Från fasa till tårar.

  1. Märta skriver:

    Ååååh vilken lättnadens suck!! Jag tror och hoppas att man önskar något tillräckligt mycket blir det så. Var rädd om dig. Det ska jag vara. Jag tänker på dig och hoppas hoppas och önskar att allt är godartat
    Ha en superfin semester!
    Pussåkram

  2. Skönt för dig med positivt besked. Hoppas du får en riktigt härlig semester Garbo!

    Kramar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s