Hösten har oss i sitt grepp

Och jag försöker undvika ett depp. Jag vet att jag påverkas väldigt mycket utav årstiderna. Lever upp och njuter hela våren. Blommar i kapp med blommorna. Följer med spänning knoppandet och det spröda som sker. Sedan kommer sommaren. Trots att jag numera är hänvisad till heltäckande kläder och smörjor med faktor 50 så älskar jag det. Det är helt underbart. Sen kommer hösten och jag dör en smula. Löven faller,regnet faller,mörkret anfaller. Jag älskar ljusen som tänds,att få kura skymning. Att kura ihop sig i soffan i en Onepiece och svettas ihjäl. ( Har man flicke brus är det inte ett ”jättesköntplaggatt” bära).

Tyvärr är det så att hur gärna jag än vill. Hur mycket jag än jobbar på att bara må bra så jobbar jag bitvis i en sju helsikes motvind. Nu snackar vi vindstyrkor i orkan format. Klockan ringer på morgonen och mitt huvud säger ” No Way”. Du vill inte,orkar inte och det är mörkt. Jag struttar upp, fixar det livsnödvändiga kaffet. Duschar,piffar,går ut med Moltas och tänker så in i bengen positiva tankar . Jag ljuger bara lite här. Jag försöker verkligen. Vid lunch börjar livet återvända, i bästa fall. Tankens kraft är stark och jag kämpar. Som jag kämpar. Tur det finns svamp i skogen , underbara barnbarn och familj samt goda vänner.

Apropå vänner så ska jag kryssa i helgen. Jag och 14 kvinnor till. Jag känner inte alla. Ska bli roligt och intressant. Jag har ett problem. Vad ska jag ha på fötterna? Jag har mycket kläder. Känner mig lugn på den fronten. Jag har massor av skor. Känner mig inte ett dugg lugn på den fronten. Vill ha bekväma skor. Ska jag tanssa, tanssa vill jag göra det utan aj,aj ont i fötterna. Jag är inte alls en klacksko människa. I takt med att åldrandet blir Tant Asta bekvämare. Kläder ska helst inte sitta åt, ingenstans. Vet inte hur fort jag ska komma i mjukisarna när jag kommit hem. Av med örhängen,armband mm. Att befria bopparna från behån är helt underbart.

Dock älskar jag att piffa. Det blir säkert bra. Med lite vin i kroppen gör säkert inte klackeskorna ont heller. Och jag garderar mig med ett par Converse.

 

 

Annonser

Om annes

Kvinna,mamma,mormor,maka,envis och positiv samt livsnjutare. Älskar att träna,åka hoj,läsa och att vara mormor.
Det här inlägget postades i höst. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Hösten har oss i sitt grepp

  1. Lena Karlssson skriver:

    Usch låter jobbigt det där! Jag är inte heller nåt big fan av hösten, men tröstar mig med att snart är det jul och sen vänder det! Kram Lena,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s