Juletid med Julefrid

 

Varning för långt inlägg!

Juldagen är en riktig slappar dag. Jag har promenerat 5 km i ljuvlig kyla med sol och snö. På det svingade jag mig igenom ett Kettlebells pass i pyramidform ( Där man var tvungen att vila 1 minut mellan varje set. Det är svårt). Sen var jag beredd att äta en hel älg. Julaftonen har passerat och vi firade den hos det bästa vi har, hemma hos Lina. Dagen innan jul satt vi som 2 muppar i soffan och spelade Bingolotto. Tant och farbror 95 år. Jag vann 250:-  vilket i sig var väldigt trevligt. Jag hade gärna sett att det var några nollor till på den summan.

Igår var vi sedan hos det bästa vi har och åt god mat, fick träffa tomten och se lyckan i barns ögon. 3 av 4 tror inte längre på tomten. Den äldsta har talat om för de andra 2 bröderna att tomten är en utklädd person. De hade stenhård bevakning på alla vuxna och ingen fick gå ut för att köpa tidning. Flora 2 år visste nog inte riktigt alls vem tomten var. Vi kan väl konstatera att Mamma Lina idag har nyp märken efter Floras små fingrar. Hon var inte överförtjust i den skäggige mannen som dök upp. Pappa Olle var en väldigt bra tomtefar och killarna var trots sin tvivel väldigt glada och lite generade.

Med 4 barnbarn är min ekonomi relativt ansträngd såhär i juletid. Vi överdriver inte mängden klappar och jag ser gärna till att köpa bra saker. Kläder är inte alltid kul men bra att ha ( De fick nu inte bara kläder). Efter julfirandet med familjen for vi sedan hem och slappade en stund. Jag slappade inte alls för jag skulle sjunga i Midnattskören i Hökhuvudskyrka kl 23.00. Att göra något sådant är helt underbart och jag fullkomligt älskar att sjunga i kyrkan. Igår kunde jag dessutom varenda psalm. Om någon hörde något suspekt ljud när vi sjöng den första sången så var det bara mina knän som lät som kastanjetter ( Vi sjöng 3 olika sånger). Sedan släppte nervositeten. Jag njöt! Kyrkan var fullsatt och det som gladde mig så mycket var att min man var där ( frivilligt) för att lyssna. Jag bad honom inte. Han kom med förslaget själv.

Innan jag for till kyrkan ringde Lina och tjöt i luren. ”- Mamma! Du vann!” VA? Vadå vann? -” Din dikt vann. Du vann 1000:- i presentkort till Ink Alliance”. Jag har alltså vunnit 1000:- till en tatuering. Jag skuttade runt, dansade lite, tjoade, fnissade och tjöt av glädje. Nu ska denna kvinnas kropp beprydas av ännu ett alster. Vad ? vet jag inte. Jag har en dotter som älskar tatueringar. Hon har tatuerat in siffrorna 24 på sin handled. De betyder mycket för henne och även för mig. Jag fnular vidare på vad det månne bliva.

Hur har ni det med julmaten/godiset? Frossar ni i juletid eller äter ni som vanligt? Eftersom jag har Ulcerös och jag inte kan äta obegränsat av vissa saker så gick jag all in dagen före julafton. Jag åt skinka på Gimojulknäcke. Har ni inte ätit Gimojulbröd så har ni missat något. Det är en hårdvara här ute. Tar slut och man blir utan i värsta fall. Jag tog en iskall öl till det och toppade det hela med choklad som inte var sådär fasligt mörk men god . Igår morse förstod jag varför jag inte äter så jämt. Jag hade en lång date med Gustavsbergaren , flera gånger. Men det var värt det. Chokladen står nu här och ropar på mig. Den får yla bäst den vill. Om du övergått från vanlig mjölkchoklad till 85% mörk choklad så smakar inte mjölkchokladen choklad alls längre. Den smakar bara sött.

Fick jag något av tomten då?Jag fick snö örhängen och foamroller av Linas familj och ett foto på barnen. Av maken fick jag ett kors från Evfa Attling . Jag har en enorm förkärlek till korset som symbol. Tycker det är oerhört vackert. Det hände en sak för många år sedan som gjorde att det blev än viktigare för mig. Det går jag inte in på offentligt. Om ni är kvar och läser här ännu så har ni änglars tålamod. Jag har ingen att prata med just nu då maken är ute i skogen och matar grisarna. Som han sedan jagar och jag glatt äter upp. Jag vägrar jaga lika hårt som han vägrar träna. 

Önskar er alla en God Fortsättning . Gör bara bra saker. Gör saker sakta. Njut utav det ni gör och ta hand om varandra.

Annonser

Om annes

Kvinna,mamma,mormor,maka,envis och positiv samt livsnjutare. Älskar att träna,åka hoj,läsa och att vara mormor.
Det här inlägget postades i Barnbarn, choklad, Familjen, kettlebells, Livet, träning. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s