Att ha mindre bra och mer bra

Dagar är väl något vi alla upplever då och då. Dagar då vi glömmer att värdesätta allt det som är bra omkring oss. Jag kom själv att tänka på det idag. Skulle ta en kopp kaffe efter lunchen. Mindes att jag köpt hem 85% mörk choklad jag kunde ta en bit utav. Känner hur jag ler inuti av glädjen över en kopp rykande hett kaffe och en bit god choklad.

Hade någon påpekat för mig igår eller om jag själv ens hade försökt tänka den tanken då så hade jag fnyst och grävt ner mig. Jag är nu arbetssökande på heltid. Att söka skolor, arbeten och hela tiden få nej kan dämpa din självkänsla en del. Har du då precis som jag varit hemma ett tag pga depression så får jag liksom jobba lite extra. Men jag försöker verkligen tänka positivt och vara modig. Jag känner mig inte modig när jag söker arbete. Jag är bra på att uttrycka mig i tal och skrift. Har ändå prestations ångest delux när jag formar mina personliga brev.

Jag kan skriva så bra så när jag läser brevet tänker jag -” Vem handlar det där om”? 😀 Det händer saker i oss människor hela tiden. Sen är vi tack och lov olika och fungerar olika. Jag analyserar och tänker alldeles för mycket. Jag vill vara sådär skönt modig att jag bara kliver in på ett företag och presenterar mig som den härlig människa jag är. Men se! Där tar det liksom lite stopp. Jag tror inte att jag kan det. Så nu jobbar jag även på det.

Jag har sökt ett arbete i Uppsala på butik och jag har sökt en utbildning i Uppsala. Samtidigt har jag nu fått möjlighet att plugga på Office 2013 via nätet. Att gå hemma utan sysselsättning för länge är förödande. Så det gäller att hitta på bra saker att göra. Moltas och jag traskar runt på byn dagligen. Jag börjar känna mig som ett original. Funderar ibland på att klä ut mig så folk inte ser vem det är som åter igen går samma runda. Jag vill gå i skogen. Men skogen vill inte ha oss där just nu. Den är full med skidspår och is. Orten jag bor på är inte direkt stor så val möjligheterna av rundor är begränsade. Dessutom är det is precis överallt.

Imorgon är det åter dags att bege sig till Uppsala och Mr.Mårten med nålarna. Min arm är mycket bättre sedan jag var där för en vecka sedan. Dock inte helt bra. Jag kan inte lyfta en skivstång eller hantlar som jag vill men armhävningar och burpees fungerar. Igår arbetade jag med bålen och på det tog jag ett Somamind pass på 45 minuter. Somamind är lugnt och stillsamt. Du jobbar dig igenom ett fåtal övningar för att frigöra spänningar i kroppen. Du påminns hela tiden om att andas djupt och att slappna av. Det hela avslutas med 15 minuters kroppsscanning/avslappning. Jag var som en påse nötter när jag var färdig. Lindade in mig i en fil och på med randiga raggisar. Det är något speciellt med raggisar. Jag älskar de.

När jag satt där i soffan inlindad i en filt började jag känna av om vågor i kroppen. En bekant känsla som jag sällan behöver känna av nu för tiden. Jag börjar känna mig risig. Min kropp jobbar emot bacillerna som fröken Flora lämnat hos mormor. I morse vaknade jag lätt förkyld med hosta. Än så länge är det den lindriga varianten och jag försöker se till att det stannar där.

Annonser

Om annes

Kvinna,mamma,mormor,maka,envis och positiv samt livsnjutare. Älskar att träna,åka hoj,läsa och att vara mormor.
Det här inlägget postades i Arbete, Barnbarn, burpees, förkyld, Livet, somamind. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s