Sunt, tungt och dregel på kudden.

Lite söndags svammel till den som så önskar och till mig för att jag stillar min skrivklåda. Min familj dvs Linas familj är hårt drabbade av den vidrigaste av vidriga sjukdomar = kräksjukan. Den har nu tagit 3 av 6 familjemedlemmar. Själv vågar jag inte öppna munnen gällande eländet. Idag har jag faktiskt haft väldiga magsmärtor men jag vet ju inte om det ”bara” är min UC eller något annat. Jag somnade på soffan mitt på dagen och har inte klivit ur mina mjukisbyxor på hela dagen. Funderar starkt på att bilda en våga vandra i mjukisar klubb.Är det inte mjukisar så är det träningskläder. Och träningskläder är mjuka. Ja, inte alla sportbehåar dock som trycker de små behag jag har ända in till ryggraden.

Numera är jag också väldigt ofta osminkad. Orkar inte bry mig om lite mascara när jag bara är i mitt hem. Det är det stora förfallet som pågår kan jag tycka. Men!  Nej, det är det inte! Det är den sunda utvecklingen som pågår. Kraven på mig själv av mig själv att vara på topp hela tiden skalas av en efter en. Att ligga i soffan, under en filt och vakna med dregel i mungipan är helt ok mitt på dagen. Att sedan sminka sig för att gå ut i regn oväder med Moltas känns onödigt. Det är så vansinnigt skönt att bara vara jag.

Igår städade vi lite. Jag insåg att det var ett tag sedan. Vi ( läs Robban) dammsuger ofta. Vi har massor av grus och päls i vårt hus. Igår kunde jag rita figurer i dammet på varenda möbel. När jag träffade min make för många år sedan dammsög jag hallen 3 ggr om  dagen minst. Jag hade ingen hund då. Jag hade ett barn som jag plockade efter hela tiden. Stackars barn. Jag var hysteriskt pedant. Usch, vad jag krävt av mig själv. Ingen har nog varit så taskig mot mig som jag egentligen. Nu går jag mot bättre tider med mig.<3

För en stund sedan tränade jag tungt. Jag laddar på så mycket på skivstången så jag inte rår att lyfta den på axlarna själv. Har en handduk på axlarna för att det inte ska göra så ont . Just nu har jag lite svårt för träning med hög puls. Det triggar igång en känsla av ångest i min kropp. Därför är det skönt att köra tex tunga ben. Det gjorde jag ikväll. Imorgon är det dags för träningsvärk. Och snart är det dags att skaffa gymkort. Då behöver jag ingen som lyfter stången på plats åt mig.

Annonser

Om annes

Kvinna,mamma,mormor,maka,envis och positiv samt livsnjutare. Älskar att träna,åka hoj,läsa och att vara mormor.
Det här inlägget postades i benpass, förfall, kräksjukan, pedant, sund, träning, Ulcerös Colit. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s