Kan vara en rent fantastisk kombination. Jag njuter av musiken, sjunger och dansar och blir nostalgisk. Tar en svängom i köket och kokosen far åt alla håll. Dessutom kan jag under inga som helst omständigheter rentvå mig från att ha ätit av smeten. Den innehåller choklad. Jag kan inte äta choklad utan att ha en brun rand runt munnen! Inte ens glass! Helt hopplöst är det. Men väldigt gott.
Igår fick jag för mig att jag skulle äta bönpasta till köttfärssåsen istället för vanlig pasta. Vet faktiskt inte när jag åt pasta sist? Måste vara ett par tre år sedan. Hursom, jag kokar bönpasta, äter liiiite grann. Tänker att jag och bönor inte är bästa vänner. Jag älskar i och för sig alla sorters bönor men det gör inte min mage. Saken är den att jag nu aldrig mer kommer att äta Bönpasta. Aldrig , never ,ever igen. Och jag anar att jag inte behöver förklara varför. Nu har jag testat och kommer som sagt var INTE testa igen.
Under förmiddagen tog min bil mig till Uppsala för lätt styling utav håret. Jag har nu fått för mig att det ska sparas ut lite mer hår på huvudet. Finns det nåt så tråkigt och fult som att ha håret på utväxt. Och jag är ju relativt lockig av naturen så jag måste platta det ett tag till. Annars ser jag ut som en mikrofon. Men sen, sen kan jag bara låta det vara och låta det lockas. Som jag ser fram emot detta.
Nu har 50 tals musiken tystnat, kokosen är dammsugen, maken kurar ihop sig i soffan och jag lämnar datorn för idag. Imorgon är en ny dag. Imorgon är det min födelsedag.
I Huvudet på Asta 