När inget särskilt blir väldigt påtaglit och jobbigt. Ibland är det så. Vissa dagar är tyngre än andra dagar och du kan som människa inte sätta fingret på varför. Trötthet, sävlighet och en tungsinthet (Den finska ådran?) som sitter och sipprar i varenda por. Du vill inte känna så. Du vill vara pigg som en kvittrande lärka och le.Men inuti känns det som att lärk fan kan dra något väldigt gammalt och blött över sig. Du är inte deppig, inte ledsen utan bara avslagen som ett dygns gammal pilsner.
Så känner jag mig från och till idag. Jag är tröttare än tröttast och vädret gör säkert sitt till. 12 grader varmt? mulet och duggregn. Vi var ute och gick och jag saknade mina vantar. Imorse när vi vaknade i husvagnen hade vi hela 16 grader inomhus. Jag borde nog egentligen bo i skåne. Så långt söderut jag bara kan komma i detta vackra land. Jag ser ju dagligen hur varmt och skönt de har det där nere. Vad gör jag här?
Dagen till ära har jag århundradets träningsvärk. Mina armar och axlar fick jobba bra igår.Idag ska ben och rumpa få göra sitt. Det tar emot att träna också. Men när jag väl sätter igång brukar kroppen tjuta av glädje. Bra musik, tunga ben och sedan yoga. Tänk så mycket bra man kan göra med och för sin kropp.
Jag har till uppgift från min psykolog att läsa en bok som heter Lyckofällan. Den handlar om en metod inom KBT terapin som heter ACT. I boken ingår även mindfulness. Väldigt intressant och tänkvärt. Jag betar av lite i taget. Boken kostade mig hela 49:- på Adlibris. Den är nu med mig överallt. Inte på jobbet dock.
I Huvudet på Asta 