Ensam och övergiven

Men fullständigt nöjd är jag ikväll. Maken är på klassfest. Det är 30 år sedan farbror gick ut högstadiet. Jag, jag njuter av att bara vara just jag. Har läst på lite om Centralanervsystemet och hjärnan.Trevlig sysselsättning såhär en lördag kväll.Men! Idag var det många poletter som trillade ner och då känns studierna som ren belöning.

Åt just en delikat omelett och ska se Så mycket bättre. Jag har pratat med två goda vänner i telefonen. Maritha och jag pratade en kortis medans Helena och jag pratade i 1,5 timme. Vi hade massor att avhandla. Underbart med vänner som jag kan ventilera olika tankar med. Ex vis att köpa nya jeans eller huruvida det finns något större och högre än vi? Vad vill vi med våra liv och hur bekräftar jag bäst mig själv? När lär jag mig att bara vara just mitt sanna ärliga jag? Eller hur jobbiga är han hundar när tikar löper? Sen avhandlade vi en massa annat också och allt ämnar jag inte utlämna här. Varken från det ena eller det andra samtalet.

Apropå samtal. I mitt förra arbete där jag pratade en hel del i telefonen med kunder var jag alltid artig och sa ofta ” Tack, för ett trevligt samtal”. Det var inte bara en gång som jag var rädd att säga fel. Jag fick en tvångstanke. Tänk om jag säger ” Tack, för ett trevligt samlag”. Nu var det inte så att jag låg runt med kunderna. Nej, jag fick bara en blipp i hjärnan. Ibland älskar jag min blippar. Idag när jag provade jeans i Uppsala tyckte jag varenda blipp och säljare kunde hålla sig undan till slut. Jag var endast på Gina och JC. Vet ni hur svettigt det är att prova jeans? Och om man dessutom är hungrig som jag var så blir det väldigt prövande.

Någon gång, någon dag ska ge provhytterna en exra chans igen. Mätt och belåten ska jag lalla in och le. Iklädd så lite som möjligt så jag inte börjar svettas ymnigt. Jag hade mustasch av svettdroppar på överläppen. Som tur är så är jag relativt klok och luttrad. Vi åkte hem. Det roliga var att Maken köpte sig ett par jeans. Han handlar nästan aldrig. När vi kom hem inser han att han har et par exakt likadana jeansi skåpet som han haft på sig en gång. Där är killen med järnkoll. Nu har han två par snygga jeans.

Min andra farbror ligger och blänger på mig och vill ut. Vi ska traska i sakta mak och sen landa i soffan. Gårdagens glädje besked om VG på första tentan gjorde hela min dag. Jag går verkligen i en fantastisk klass med massor av intressanta och trevliga människor. Vi är en härlig blandning av åldrar. Vissa dagar är bätre än andra. Idag är en sådan dag.

Annonser

Om annes

Kvinna,mamma,mormor,maka,envis och positiv samt livsnjutare. Älskar att träna,åka hoj,läsa och att vara mormor.
Det här inlägget postades i CNS, farbror, jeans, klass, Livet, Moltas, skolan, vänner'vänskap. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s