Hallucinationer, sömnparalys och barnbarn.

Inom kort kommer vårt hem att vara fullt av liv, tjatter och kärlek. Barnbarnen invaderar det Björklundska hemmet för mormor och morfar mys. Det var egentligen en av dem som ville komma. Det hände nåt! En kedjereaktion av ”jag vill också med”. Jag är glad så länge de vill komma. Jag är av åren så vis så jag vet att det snart är vuxna. Nu har det inhandlats lördagsmys och julgranen står kvar till deras beskådande. Imorgon dansar det sista av julen ut.

Till min stora glädje har även julens tvål tagit slut. No more soap med doft av polkagris? Och det var  INTE jag som köpte den. Tvål ska lukta tvål.

Under det sista halvåret har jag drabbats av något väldigt jobbigt natte tid. Det kallas Sömnparalys eller Hypnagoga hallucinationer. Det är hemskt, vidrigt och väldigt ångestfyllt. Nu får jag det tack och lov inte så ofta. Men inatt var det dags igen. Jag drömmer om onda andar som trycker ner mig eller håller fast mig. Det blir iskallt, jag kan inte andas och inte röra mig. Värst var det för någon vecka sedan när Robban åkte och jobbade. Jag var ledig. Sa ”hejdå”! till maken och tyckte jag var vaken. Hör hur han kommer tillbaka in. Hör stegen i hallen och känner en isande kyla som kommer in under täcket och jag förstår att det är något ondskefullt där.

Jag är helt paralyserad. Det är en enorm kraft som trycker ner mig i sängen. Jag får ingen luft och jag kan inte skrika. Till slut får jag ut någon form av ljud och vaknar med ett ryck. Jag är livrädd och somnar inte om. Ångesten och skräcken är värst. Maken berättar sen när han kommer hem att jag låtit så konstigt ett par nätter och jag berätar om mina upplevelser. Inatt väckte Robban mig väldigt försiktigt. Saken är den att jag har så obehagliga upplevelser i bagaget så att röra mig nattetid är förenat med annan skräck. En annan/lång historia.

Strax är de här <3. Strax kommer även Moltas vän Molly med sin matte på besök. Kaffe, barn tjater och lyckliga hundar. Maken laddar med en tupplur. Jag hör hans snarkningar .Själv hinner jag med en stunds meditation.

Annonser

Om annes

Kvinna,mamma,mormor,maka,envis och positiv samt livsnjutare. Älskar att träna,åka hoj,läsa och att vara mormor.
Det här inlägget postades i Barnbarn, Hallucinationer, kärlek, Okategoriserade, Sömnparalys. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s