Att kämpa.

Idag är en dag då jag är oerhört trött på att kämpa. Idag tänker jag beklaga mig och kräkas lite. Jag är trött på att min kropp inte vill det jag vill. Jag är galet trött på att min mage bråkar med mig hela förbannade tiden. Jag blir trött av att vara trött. Jag vill kunna skutterutta upp ur sängen 04.45. Jo, tjena! I morse vaknade jag 04.00 av att Robban drämde sin mobil i golvet i sömnen. Jag lovade honom stryk för jag kunde inte somna om. Jag har varit vaken sen dess med en mage som gav mig värsta morgon racerbajset i flera omgångar. Jag är också väldigt trött på att bajsa. I och för sig tror jag inte det finns så många som skutteruttar tidigt på morgonen, inte så många som bor på muggen heller.

I morse hamnade jag dessutom längst bak i bussen då de har lagt om busstiderna på grund av sommarlovet. Jag satt och dinglade med benen som Anne 6 år med gluggar i munnen pga tappade tänder och inte gick det att luta huvudet bakåt då nackstödet satt på ryggen typ. Det var galet obekvämt. Men på jobbet gick det bra. De är fantastiska, trevliga och det är roligt. Jag retar mig nog mest på att jag vid min ålder ska vara så otroligt beroende av en ät och sov klocka som ska fungera som en jämn strid ström. Jag kräver mycket sömn och mycket mat. Sover jag taskigt som jag gjort inatt är jag beroende av föda mest hela tiden. Men genom att födan rinner igenom ganska fort och gör ont så vet jag inte vad jag ska äta. Sondmatning vore passande i vissa lägen.

Nu har jag skrivit av mig, kräkts ur mig och det är inte synd om mig. Kanske är det så att jag ska sluta kämpa och bara acceptera att det är så här det är. Fiffigt va? Att acceptera att livet ser ut som det gör och är väldigt bra egentligen. Och att det alltid känns bättre när jag fått sätta ord på tillvaron. Utan orden i mitt huvud skulle jag ju inte vara den jag är. En rörig och trött människa med ett stort hjärta med ett huvud som aldrig vilar.

Annonser

Om annes

Kvinna,mamma,mormor,maka,envis och positiv samt livsnjutare. Älskar att träna,åka hoj,läsa och att vara mormor.
Det här inlägget postades i Envis tant, Okategoriserade, racerbajsa, tant, Tant Asta, trött. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s