Att skapa sig nya rutiner

Och tomhet som känns dödande. Lite så är livet just nu. Mycket av ditt liv kretsar runt din hund när du har en. Promenader, mat och i Moltas fall mediciner. Robban rastade honom tidigt. Jag gav honom mat och medicin och släppte ut honom. Han och jag promenerade efter frukosten om jag läste hemifrån. Vi gick senast i våras fortfarande 6 km så det gick fort på slutet. Alltid någon som var glad när jag kom hem. Alltid någon att prata med även om han var dålig på att svara. Nu är det bara väldigt, väldigt tyst och tomt.

I söndags när vi lämnat hem Bella låg vi och tittade på varandra och konstaterade att det var tyst. Igår när vi tränat och svängde in på infarten bröt vi ihop. Självklart kommer vi som alla andra att vänja oss vid detta men det tar nog några månader. Det sitter som i ryggmärgen. Jag fösöker se alla fördelar. Vi behöver aldrig stressa hem, aldrig skaffa hundvakt, inga hundhår på golvet eller i maten osv. Men vad sjutton! Vi har aldrig sett Moltas som ett hinder. Aldrig någonsin.

Igår fick min man veta att menisken i båda hans knän är av. Han har haft det jätte tufft med knäna och har svårt att gå. Nu blir det operation av båda två. Dock ett knä i taget så han hinner med rehab. Sen kan han åter röra sig som han vill och vi kan träna styrka ihop. Jag fullkomligt älskar att vi tränar tillsammans.

Idag är jag hemma och studerar. Vi läser engelska ett par dagar till i Uppsala. På fredag flyttar jag hem till barnen i Österbybruk. Lina & Olle ska till Samos en vecka. Farmor och jag delar på barnvakteriet. Mina studier är viktiga och jag bör ha studie ro. Vi har en del roligheter att se fram emot i september vilket känns skönt. Fest i kommande helg och den 17:e september. Nya solisar hämtar jag på fredag med styrka. Äntligen kan jag åka bil och se cool ut ;). Och största fördelen blir att jag ser vart jag kör.

Igår var jag till Akademiska sjukhuset på hudkliniken för borttagande av solskador. Jag genomgick en PDT behandling. Först skrapade de på skadorna. Sedan la de på en kräm som skulle sitta där i 3 timmar. På min väg tillbaka till skolan hade plåster på 3 ställen i ansiktet och båda händerna var omplåstrade. Vid stationen upptäckte jag att det rann blod från höger hand. Från ett litet, litet sår kom det en hel del. Som tur var så hade jag servetter i väskan. Efter 3 timmar fick jag knalla tillbaka till Ackis för att belysas med rött ljus på områdena de smort in. I 10 minuter låg jag där och det frätte, sved och brände i huden. Behandlingen är bra då den inte lämnar några ärr. Den reducerar även rynkor men tanken på att göra det här i hela ansiktet ger mig feber. Det var inte smärtfritt. Idag är jag fläckvis röd och vacker. Samma behandling igen om 2 veckor. Tack vare rännandet till Ackis gick jag 8 km igår.

Annonser

Om annes

Kvinna,mamma,mormor,maka,envis och positiv samt livsnjutare. Älskar att träna,åka hoj,läsa och att vara mormor.
Det här inlägget postades i Aktinisk Keratos, Make, Moltas, Okategoriserade, skolan, sorg, Styrketräning, Träning. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Att skapa sig nya rutiner

  1. annmal70 skriver:

    Bävar för den dagen då vår hund inte längre finns med oss. Han är min skugga och trognaste och alltid glada vän. Beklagar ännu en gång för sorgen. Spännande med behandlingen, du får se det som att med ont kommer gott! Rynkfri 😉

    • annes skriver:

      Det är så smärtsamt att mista sin fyrfota vän. Tyvärr är det bara på små områden jag blir rynkfri ;). HA en fantastisk helg i Helsingborg. Kram

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s