Stress

Vad gör vi mot oss själva och vad sker i stort när det gäller stress? Våra kroppar är inte ämnade att vara utsatt för ett påslag 24/7. Till slut blir det så dygnet runt. Sömnen blir sämre, käkarna är låsta och vi pressar oss till max. Sen går vi sönder. Jag lyssnar på så många människor som vittnar om just mer arbete och för lite personal. Jag skriver dagligen om människor i mitt arbete som gått sönder pga stress. Varför undrar jag? Människor som går in i väggen, blir utmattade och får medicin. Vi kan inte laga oss med medicin. Det hjälper för stunden men måste vi i själva verket inte hitta orsaken till det som gör ont i själ och hjärta.

Jag har för många år sedan lovat mig själv att aldrig mer bli sjuk pga stress, fel kost och för taskig sömn. Jag kommer inte hamna där igen. Innan det sker har jag dragit i bromsen och jag drar hårt. Men jag erkänner glatt att även min arbetssituation är oerhört pressad. Vi sliter bokastavligen livet ur oss och känslan av ofullständighet infinner sig. Kosten är inget problem, stress på arbetet är just nu ett stort problem. Hanterbart än så länge men jag hör och ser vad som sker omkring mig. Framförallt känner jag. Jag är väldigt trött.

Till saken hör att vi inte är våra jobb. Nu pratar jag utifrån mig själv. Mitt arbete är inte det viktigaste jag har i livet. Jag är viktigast i mitt liv. Mår jag bra så fungerar allt omkring mig. Sen har jag ett privatliv. Det livet kan också slita. Vore underbart att ha ett liv som var ” att glida runt på en räkmacka” men se, så är det inte alls. Tror ibland inte jag är född till denna värld för att glida på något alls. Mera som att trampa i dy och ta sig upp ibland. Men jag är en ljusbärare som klarar allt.

Jag är väldigt glad över att jag trivs på mitt arbete. Men jag är inte tillfreds med min arbetssituation. Kan hända att medicinska sekreterare alltid haft det såhär. Men då är det dags att vi ändrar på det.

 

 

 

Annonser

Om annes

Kvinna,mamma,mormor,maka,envis och positiv samt livsnjutare. Älskar att träna,åka hoj,läsa och att vara mormor.
Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s