En del dagar behöver inget start eller slut istället får du anstränga dig för att orka med den existensiella tiden, att orka vara bara människa.
Ingen ansträngning är lätt. För allt du gör uppbådar du all din kraft. Energin flödar fritt åt alla håll alldeles för neagtiv.
Tankarna är inga glädjetjut även om du med ditt yttre påvisar en leende fasad. Inuti vill du krypa in i den mjukaste av dina famnar och stanna där till allt stillat sig.
Vara snäll mot sig själv. Ge sig själv andrum i alla rum. Inse att det är tillfälligt, inte farligt, bara så det är just här just nu. Det är ok, det är alldeles ok.
Anne!
I Huvudet på Asta 