Jag väver en krans.

Jag binder av drömmar en krans att minnas in att väva mina stunder i lövverk så skir. När daggdroppar glittrar till fågelsång i gryning jag väver mina tankar och lycklig jag blir.

I kvällsol som glittrar i vattnet ner, i spegelblank båtkväll jag minnena ser. Jag samlar de alla med glädje och sorg de är bara mina så mycket kärlek de ger.

Med barfota fötter i regnvåt skog, med solsken på brygga där ensam jag stod. Samlade tankar för att mer väva in. Stunden i regnet var endast bara min.

Jag binder av minnen den finaste av kransar jag binder den till mig när jag i daggvått gräs dansar. Den kransen den är vacker och full av tacksamhet livet är åndå det vackraste jag vet.

Om annes

Kvinna,mamma,mormor,maka,envis och positiv samt livsnjutare. Älskar att träna,åka hoj,läsa och att vara mormor.
Detta inlägg publicerades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s