Ön

Att yoga på bryggan till ljudet av fiskar som vakar, insekter och fågelsång har räddat min själ denna sommar. Att ligga på rygg i fjärilen ( yogaposition) och se en havsörn sväva högt ovan är magiskt. Att sen ta ett dopp i havet för att smyga på stigen hemåt och sen duscha i uteduschen. Det är så oerhört skönt.

Apropå stigen så gick vi i halvmörker ner till bryggan igår. Att bada i vassen här hör till det normala då vassen tar över allt.

Jag vet inte hur många gånger vi varit ute med båt och jag ror medans maken nyttjar lien. Nu fick han låna vassklippare av grannarna som nästan aldrig är här. Kanske går det fortare då. Saken är den att detta lär vi få jobba med varenda år.

Hursom, vi var till bryggan och jag kliver runt i gummistövlar då det regnat en del. Precis innan man kommer till stugan finns en slänt, en liten stenbeklädd kulle. Vi pratade om hur försiktigt man bör gå. Jag säger att : Här ska man smyga och då drattar jag omkull. Jag lyckas ta emot mig med händer och armar men smällen känns ända upp i huvudet. Jag sätter mig ner i fallet. Så förbannat ironiskt.

Väl hemma känns det som jag kört ett tungt pass med armarna och huvudvärken kommer smygandes. I med Alvedon, konstaterar att inget är av och i säng. Idag är jag lätt mörbultad men ok. Jag tror jag halkat på denna stig cirka 5-6 ggr i sommar. Jag har dessutom ramlat i vattnet, slagit skallen i bryggan och fått en Kalle Anka bula i bakhuvudet i våras. Jag skulle skjutsa ut båten och något gick lite fel?

Maken hade nog skrattat läppen av sig om han inte hört smällen när jag drog huvudet i bryggkanten. Jag hade tur. Detta var medans jag ännu var tvungen att ha mycket varma kläder. Jag hade inte flyttat hit mina kläder ännu. Åkte hem i Makens dunjacka, stor tröja och shorts? Inlindad i en filt. Det enda jag tänkte på när jag insåg att jag var under vattnet i dyn var mina nya gympaskor. De klarade sig fin fint. 😁

Vi har typ vinterbadat både han och jag och lärt oss något av det. Idag ska jag måla furu vitt. Att måla och ha bra musik på är meditativt. Det blir sån skillnad också med den vita färgen.

Om ni mot förmodan ser mig i rosa alternativt turkost hår framöver så beror det på att jag haft covid och det innebär stor otroligt stor hårförlust. Det är fan en mardröm.

Om annes

Kvinna,mamma,mormor,maka,envis och positiv samt livsnjutare. Älskar att träna,åka hoj,läsa och att vara mormor.
Detta inlägg publicerades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s