Kvällsfundering.

När är jag färdig som människa? När är jag på rätt plats? Livet har outgrundliga vägar som bär mig lite varstans. Jag bollas fram och åter samtidigt som jag har en förmåga att klamra mig fast. Livrädd för att släppa kontrollen. Rädd för vad? Jag har ju inte direkt nio liv som katten.

Jag har som motto att leva inte överleva. Att andas djupt, att söka stillheten i mig. Där behövs en del hjälp fortfarande eller tålamod och tid. Avstängningsknappen saknas ännu.

Ingenting är ibland så skönt som just ingenting. Att sitta med en kopp kaffe på stugtrappan och bara vara. Att yoga utan prestation. Som jag mentalt får jobba på att inte prestera i allt. Livet är häftigt och ibland som en stor förbannade påse nötter men!! Jag älskar det. Älskar att leva. Älskar att vara glad. Älskar att ge.

Samtidigt är jag idag så mycket bättre på att säga nej även till mig själv. Att stampa på bromsen. Om jag inte bromsar så går jag sönder och en trasig själ önskar jag inte vara.

Vi diskuterade i bilen idag. Tänk så bra man pratar på promenad eller i bil. Alternativt precis när man ska sova. Jag pratade om mod. Jag har besegrat rädslor denna sommar. Jag älskar vatten, att vara vid vattnet. Dock räds jag djupt vatten.

Jag har:

Paddlat kanot.

Suttit ute och paddlat på surfingbräda.

Kört båda båtarna.

Jag är sjukt modig, stolt och lärt mig nya saker har jag. Gode tid så bra jag är 🤩.

Om annes

Kvinna,mamma,mormor,maka,envis och positiv samt livsnjutare. Älskar att träna,åka hoj,läsa och att vara mormor.
Detta inlägg publicerades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s