Vissa

Dagar sipprar den ut ur varenda liten cell, sorgen. De dagarna är det viktigt att påminna sig om att det kommer nya dagar.

Leendet i ansiktet känns påklistrat. Du gör det du bör men gråter inuti. Det har fastnat. Långt där inne där ingen ser finns det.

Om det mot förmodan skulle släppas fram skulle det rasa. Känslan av primalskrik av högsta grad, varför inte?

När slutade jag lyssna på signalerna från mig? Idag är de självsnällas dag. Den dagen bör myntas i kalendern varje dag.

Om annes

Kvinna,mamma,mormor,maka,envis och positiv samt livsnjutare. Älskar att träna,åka hoj,läsa och att vara mormor.
Detta inlägg publicerades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s