Månadsarkiv: februari 2022

Som är bättre än andra. Idag har vi haft en sån dag. Vi packade ihop ryggorna med mat, hämtade Lina & Elliot och for ut på ön. Traskade genom hög snö och skare. Solen strålade och värmde. Våren tog tag … Fortsätt läsa →

Som skapade enorm rädsla bland befolkningen. En obehaglig rädsla som skapade segregation. Det uppstod ställningstaganden som vi och ni. Jag sa redan då att covid är ingenting mot den galning som härjar i Ryssland. Han skrämmer mig verkligen. Nu är … Fortsätt läsa →

I ett par års tid har min kära man bett mig gå ner i arbetstid. Jag har bromsat. Tänkt ekonomi inte hälsa. Han är inte heller den enda som sagt att jag bör tänka på mig. Sen kom våren 2021 … Fortsätt läsa →

Jag vaknar alltid sist. Älskar att ligga och dra mig. Väntar gärna med frukost. Sängen vi köpte i fjol dödar min rygg. Får vansinnigt ont i ryggslutet och vet ej varför. Det är en petitess i allt det som är … Fortsätt läsa →

Att man förr i tiden fick motion av att ha gård och hus. Att inte ha vatten inne eller att hugga ved till uppvärmning av huset. Vi är på ön och får ännu glatt traska vägen fram då isen ligger … Fortsätt läsa →

Åtta på kvällen och jag är nerbäddad. Vissa dagar är det bara så. Varför plåga sig liksom? Vi är båda två fortfarande lätt slitna. Ska se något lullull program på teven och kommer somna sött. Idag önskar jag att alla … Fortsätt läsa →

När jag söndrar inuti ibland vet jag inte vart det ska ta vägen. Kanalerna i energierna blockeras, hindrar mig från att skrika eller gråta. Istället vänder sig allting inåt i en fasansfull ångest utan slut. Jag vill krypa in i … Fortsätt läsa →

På jobbet idag efter det trauma som skett och corvråna 2. Just i detta nu sitter jag i soffan, slöglor på teven. Lyssnar inte så mycket då makens timmerstockar ur soffhörnan överröstar det mesta. Vi är trötta och sletna båda … Fortsätt läsa →

Här funderandes på människors komma och gå ur mitt liv eller ur våra liv. Vi möts på skilda sätt, en del blir dina vänner för livet medans andra passerar. I hela mitt liv har jag varit rädd för att inte … Fortsätt läsa →

Ljuset som omfamnar mig lägger sig som ett varmt omslag med hopp om mer. Kisandes mot solen med glitter i ögonen. Det gör inget att jag nästan inget ser. Takdropp och snödropp. Kom igen våren! Sluta tveka.