Vad gör hon då hela dagarna?

Helt ärligt undrar jag det också men dagarna rullar på. De första tre dagarna denna vecka kände jag varje morgon att jag måste åka till arbetet. Hade ingenstans att göra av mig själv. Då rullade jag ut yogamattan tände ljus och mediterade. I förrgår kväll yinyogade/mediterade jag i en timme. Helt underbart skönt.

Sömnen är inte som den ska ännu. Jag vaknar  vid tre på natten med fruktansvärd ångest. Sen tar det en stund att somna om. När jag väl somnar drömmer jag helt galet mycket. Det är verkligen såna gånger jag undrar hur min hjärna fungerar och vem f_n är jag? Ångest är ett väldigt laddat ord för mig då min mor missbrukade det ordet till den grad att vi inte orkade höra det. Hon led av ångest. Nu kan jag någonstans ändå förstå henne på ett annat sätt. Nu vet jag vad det innebär och det är allt annat än roligt.

Jag promenerar dagligen. Inte sådär jättesnabt som jag brukar utan lallar runt vid vattnet i skogen och sjunger ibland för mig själv. Möter ni någon i skogen som ser glad ut och låter så bli inte rädd. Det är bara jag.

Nu till något helt annat. Strax efter jul på annandagen insjuknade mitt näst äldsta barnbarn i halsfluss.  Samtidigt med honom hade Flora svinkoppor och strax efter att de börjat friskna till fick Lina och Melker Halsfluss. Båda fick antibiotika vilket även Elliot haft. I förra helgen kom Floris till Lina och fick hög feber. Hon har pendlat mellan 39-40 grader hela veckan och är inte feberfri ännu. Lina i sin tur fick tillbaka sin halsfluss igår och idag vaknade Elliot med hög feber. Det går runt i ett! De är helt slut. De har varit sjuka i ett sedan jul. Tips någon? Lina står på antibiotika igen och Floris har ett virus de var till akuten igår. Nu är det synd om de. ❤ Jag bistår med handling och kärlek.

Idag ska jag till Östhammar och äta middag med mina ”Måbra tjejer”. Vi lärde känna varandra för en herrans massa år sedan i en rehabgrupp som vi hade förmånen att tillhöra. Ikväll blir det babbel, mat och bubbel. Jag älskar det. Jag fyler på mitt måbra konto.

 

Publicerat i Barnbarn, Lina, yinyoga, yoga | Lämna en kommentar

Hit the break eller bromsa sig lite.

Jag är nu hemma i två veckor sedan söndag. Jag har länge känt att att om jag inte bromsar nu så kommer det inte bli bra. Ändå har jag kört på i 190. Lite så som jag blivit men inte allid varit. Alltid i och för sig varit ganska intensiv som person men öst på ännu snabbare nu. Dessutom har det varit ett turbulent år med mycket på jobbet och mycket privat.

I söndags fick jag besöka sjukhuset på grund av att hjärtat slog väldigt konstigt. Jag var yr och mådde lite illa. Kändes som om jag skulle svimma på det har jag skovat ett tag. Vi åkte in man tog EKG, kollade blodtryck och saturation. Allt såg bra ut där men så fort jag reste på mig började hjärtklappningen igen. Doktorn tyckte ja behövde vila och det tyckte jag också. Så nu är jag här och övar på att vila vilket är bland det svårast jag vet.

Jag har kommit dithän i stressnivå att jag försöker göra allting fort. Jag går snabbt, äter snabbt, sover snabbt dvs väldigt dåligt. Det i sig är inte alls bra. Jag är ibland som en zombie. Mina käkar sitter sammanklistrade och hårbotten är spänd och gör ont, Det fina i det hela är att jag kände att nu är det nog. Det som är jobbigt är att bryta detta mönster. Inatt vaknade jag före tre men visste att jag kan ligga kvar och somna om. När jag arbetar går det inte lika bra. Om jag inte sover blir jag stissig, neurotisk och väldigt ledsen. Jag tappar hela kompassvettet. Det känns ibland som att alla är emot mig och inte med mig.

Jag hade turen att möta en förstående läkare som i intyget skrev: Vila, promenader samt träning. Så nu promenerar jag, vilar, mediterar och kör styrketräning i min takt. Just nu är intensiv träning lika med stress. Kroppen uppfattar det så. Den unge doktorn remitterad mig till ett 24 timmars EKG samt en hel del prover som ska lämnas. Så ser min tillvaro ut just i detta nu.

Var rädd om er. ❤

Publicerat i meditation, stress, Styrketräning, Träning | 2 kommentarer

Sorg och vänskap

Året var 1992 och vi hade hittat ett hus vi eventuellt ville köpa. Vi åkte på visning och hejade glatt på grannarna . Vi köpte huset och började installera oss. Rustade och botaniserade.

Jag visste inte vad som var ogräs och blomma när vi flyttade in. Tulpan och ros i all ära men allt annat? Lisa och Börje som våra grannar heter hade/har en fantastisk trädgård så jag frågade om en massa saker och alltid råd och hjälp.

Lisa kände jag igen sen hon jobbat i butik på orten. Börje lärde vi känna ganska snart då vi älskade hans humor, hans vänlighet och hans rättvisepatos samt pondus. Grannarna blev snabbt väldigt goda vänner. Under de 27 år vi bott jämte varandra har vi umgåtts massor. Att vi hade stor åldersskillnad hade ingen betydelse.

Vi har sett deras barnbarn växa upp. De har sett Lina växa upp och mina barnbarn älskar Lisa och Börje. ❤️

För cirka ett år sedan blev Börje sjuk. Vi har funnits där tillsammans med deras familj och hjälpts åt. Igår morse somnade han in i sällskap av sina nära och kära.

Han lämnar en enorm tomhet efter sig. Vi kommer minnas honom som en god vän, kär medmänniska med fantastisk humor och ett stort, stort hjärta. Han kommer för alltid att fattas oss. ❤️❤️❤️

Publicerat i Okategoriserade | 2 kommentarer

Min man

Är en fantastisk man på många sätt. Han har massor av bra sidor och en del sämre. En av de sämre sidorna är snarkningarna som hörs ner till Österlen. Hur kan man på riktigt snarka hur man än ligger i sängen. Att be någon vända på sig som låter likadant eller etter värre lönar sig i längden inte.

För att råda bot på oväsendet köpte jag silikonöronproppar. Det är inte min grej. Jag stänger ut en del av oljudet omkring mig men jag hör hela tiden mina hjärtslag. Tänk er själva att gå in i en bubbla och så hör du bara dunkdunk……..dunkdunk………dunkdunk. Inte min grej.

Sen en är det ju en sak till. Han är sömngångare eller sparkare eller viftare. Jag har lärt mig att ducka i sömnen. Vaknar av att hela sängen skakar när han flyr för sitt liv i drömmarna. Jag har blivit sparkad gånger flera. Jag har stoppat honom när han varit på väg ut i mässingen och härom natten vaknade jag av att hela sängen studsade runt. Hans ben går som trumpinnar. Jag ruskar på honom och säger vänt: Du drömmer. Han har även gett ifrån sig ett rejält stön innan han säger, höjden, högt.

Sen somnar vi om och jag påminner honom på morgonen. Frågar vad han drömt om när han satt sängen i skakning. Jo, han hade hoppat höjd! Nog är maken bra på mycket men någon höjdhoppare är han garanterat inte. Han är inte byggd som en och det skulle nog inte vara hans vassaste gren om vi säger så. Jag får vara tacksam att jag inte var den där hopparstaven eller gropen han landade i. Denna gång kom jag undan med ett stort garv.

Publicerat i Okategoriserade | 3 kommentarer

Då går vi in i 2020

Med ett skov i tarmen som är ett av de värre. Jag har varit förskonad länge. Inatt vaknade jag av magsmärtor som gav mig tanken sjukhus. Låg och tryckte på tjocktarmen och pressade som bort den värsta känslan. Just nu är jag klen och okaxig. Eftersom jag klarar mig hyfsat bra numera så kommer det här som en kalldusch. Fick sova middag efter promenaden igår trots att jag sovit 8,5 timmar under natten. Mediterade och somnade sittande en andra gång.

Det som stör mig mest i ett sånt här skede är att jag tappar kraften och orken. Alla som någon gång haft ont i magen vet hur det påverkar kropp och själ. Ibland får man känna sig trött och ledsen.

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Gott Nytt År.

Jag tänker summera år 2019 som ett mindre bra år. Saker hände som varit tunga men som såklart ger annat perspektiv på tillvaron. Ett år då jag många gånger funderat på vad sjutton händer?

Nu blickar jag framåt. 2020 ska bli ett år med mer meditation, yoga samt mål att våga vara bara jag. Ett år med än mer kärlek.

Till alla mina nära, kära och vänner säger jag: Jag älskar er ❤️.

Gott Nytt År 🥂❤️

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

En stund i hufvudstaden.

Vi var i stora huvudstaden igår. Åkte in hyfsat tidigt för att flanera, äta gott och byta miljö. Det var vi och hela Sverige på plats kändes det som. Vi tog det dock lugnt och jag frös en del. Jäklars vad kallt det blåste. Vi bodde på Hotel Birger Jarl för fjärd gången. Knallade iväg ut på stan efter inchekning för intag av lunch på Wilmer Café. Jag åt en oerhört god kycklingsallad. Jag ville dit då Mona på Monasuniversum pratar sig varm om maten där. Desutom ville jag träffa Mona men hon var ute i ett ärende. Älskar henes blogg och har följt henne i många år.

Sedan vandrade vi vidare ut på stan. Flanerad i butiker, handlade en mössa då jag frös livet ur mig. Gick på pub och drack ett glas bubbel. Vi gick och gick och fick ihop nästan 11 km igår. I somras belv jag av med det jättefint guldarmband som jag fått som gåva. Nu köpte jag mig ett Efva Attling halsband för en del av försäkringspengarna. Jag köpte detta!

Budskapet är så bra ” Kärleken övervinner allt”. För det gör den banne mig. Viktigt att leva i kärlek även till sig själv. Nog om det. Eftersom jag numera inte är 25 även om jag vissa dagar tror det så var jag rejält trött redan när vi skulle ut och äta middag. Åt på en Persisk restaurang och jag är inte imponerad. Dock tror jag mig veta att det beror på att de hade sin sista sittning med julbordsbuffé. Maten gick att äta men var oerhört smaklöst. När klokcan var runt tio på kvällen låg den här tanten under täcket och hade fått nog. Ska ni ha ut mig på rajraj en kväll så får jag nog strunta i långpromenad och bubbel kl 15. Livets olika skeden liksom.

Imorse var det hotellfrukost och sen hem. Jag älskar mitt hem. Log brett när en vän skrev att hon längtar hem innan hon åkt bort. Lite så är det allt. Jag har i och för sig två hem Huset där jag bor samt Rullis. Dock poängterar jag att jag älskar att resa. Tyvärr fungerar jag även så att när jag gör något jag inte gör i vanliga fall så krävs det massor av min energi. Jag gör av med alldeles för mycket av mig själv. Sen behöver jag lite extra vila. Någonstans borde jag väl vid min ålder lärt mig hushålla med den energi jag har men jag läcker som ett såll. Filterlös och energiläckande,inte alltid en ultimat kombo men jag vet ju om det.

 

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar